Idag var det terrängdag.
Fighter är ute och betar efter terrängen. som han var så duktig i. Kyllindorna från Sprightly är på så klart.
Jag och Anna satt inne i restaurangtältet och kollade på tv-skärmarna på de första ryttarna. På den korta tiden hann vi se 2 ryttare med stopp och en som gick omkull och sen var vi tvungna att gå. Det kändes inte bra att inte ha fått se någon bra ritt innan man själv red. Det hade varit bättre att inte se någon alls.
När jag kom ner till framridningen var det 25 minuter försenat. Då fick jag chansen att se Annas ritt på tvskärmen. Hon hade tyvärr ett stopp på hindret innan det hinder som vi såg fransmannen gå omkull på. Antagligen fick hon stoppet för att vi hade sett den hästen falla.
Jag visste om Annas stopp och att Sara var felfri men mer koll än så hade jag inte på de andras resultat.
Fighter hoppade väldigt mycket med högt huvud och sänkt rygg på framhoppningen för att han var så het. På banan var det också lite tendenser till det men han kämpade på jättebra över alla hinder. Så bra att han var felfri. Planen var att lägga tid på alla hinder och rida noggrant och låta honom gå i sitt tempo och inte jaga tiden.
När jag kom till den 5:e minuten( som var den enda jag hade brytt mig om att ta reda på vadden låg) låg jag nästan 20 sekunder före tiden. Efter sista backen drev jag på lite för att se hur trött han var. Han svarade direkt med att öka tempot och det kändes som han hade massa krut kvar. En härlig känsla. Jag var alltså felfri och 9 sekunder inom tiden.
Tyvärr var alla framför mig felfria så jag ligger kvar på 14:e plats. I morgon är det två nervösa moment. Veterinärbesiktning och hoppning. Han känns väldigt pigg och fräsch men man vet aldrig med de där hemska besiktningarna.
7-åringarnas bana var väldigt svår. Jag tycker att den var för svår, visst är det ett VM men det var många trötta hästar efter terrängen.
Malin var felfri och Usabella var väldigt modig och snabb. Kanske lite väl mycket.
Sara hade en superfin runda fram till ett smalhinder som hon fick en förbisprigning på. Hon var inte ensam. Det hindret och hindret efter var det absolut mest fel på.
De svenska hästarna har skött sig bra och alla ser fräscha ut. Hoppas läget är likadant i morgon bitti bara. Svullnader och stelhet märks ibland inte förens dagen efter en terräng. Natten mellan terräng och veterinärbesiktning är alltid svår att sova på även om man tror att allt är bra så kan Grand Jurry blås ut en.
Håll tummarna för att det inte händer.
God natt!